I Marie Tonkins nya diktsamling vecklar en släkthistoria ut sig i skuggan av Andra Världskriget. Folklore och legender från Cornwalls sydkust blandar sig med det förflutna och samtiden. Det handlar om minne och tid, förlust och kärlek. Mellan dikterna skriver en soldat brev från en trädgård. Snart är han på väg över den stormiga Engelska Kanalen de där ödesdygnen sommaren 1944.
Marie Tonkin (f. 1983) har de senaste åren förutom diktsamlingar utkommit med översättningar av poesi, bland andra av Else Lasker-Schüler, Alda Merini och Sarah Kirsch. 2023 tilldelades hon ett Julpris från Samfundet De Nio och 2024 nominerades diktsamlingen Sulamits bekännelser till Svenska Dagbladets litteraturpris. 2025 mottog hon stipendium från Svenska Akademien ur Lena Vendelfelts minnesfond.
Kontakt: marie@tonkintext.se
PRESSRÖSTER
"Visst låter det som en roman eller rentav en film du känner igen? Ändå är det poesi. Och ovanlig sådan."
David Zimmerman, Sydsvenskan
"värd stor uppmärksamhet för denna sin svindlande förmåga att förnya språket och på så sätt göra världen ny. Det skimrar om hennes rader."
Jan-Olov Nyström, Uppsala Nya Tidning
"Under läsningen kommer jag stundtals att tänka på den danska författaren Josefine Klougart, vars texter kan få läsarens medvetandeström att liksom skruvas ned i tempo, i takt med att sinnesintrycken skärps. Tonkin gör någonting liknande med sina tätt placerade bilder och metaforer"
Hedvig Ljungar, Svenska Dagbladet
"oerhört förtätad stämning ... åtminstone i diktens värld kan vi kalla de döda åter"
